Tamira

Timvikarier till teamet

Tamira — Wed, 02 Sep 2020 18:21:34 +0000

Vi söker duktiga och engagerade timvikarier!

Vill du jobba i ett fantastiskt team och göra skillnad ? Vill du jobba med engagerade och lojala kollegor? Ha rättvisa och kunniga chefer? Har du minst 2-årig eftergymnasial utbildning riktad mot socialt arbete, körkort, van vid att dokumentera och formulera dig på svenska både i tal och skrift? Då kan du vara vår nästa medarbetare.

Välkommen att höra av dig redan idag till ansokan@tamira.se

Akutboende för hemlösa med covid-19

Tamira — Wed, 20 May 2020 11:48:20 +0000

Nytt avtal med Malmö stad öppnar möjligheter för hemlösa i Corona-tider

Tamira har fått förtroendet att erbjuda hjälp till hemlösa med misstänkta symtom eller konstaterad covid-19. Genom ett nytt avtal med Malmö Stad kan vi erbjuda 15 egenvårdsplatser i akutboende.

De 15 egenvårdsplatserna vänder sig främst till personer med pågående missbruk och/eller psykisk ohälsa Verksamheten bedrivs i enskilda lägenheter vid Lindängen, med bemanning dygnet runt. Enligt avtalet kan vi även erbjuda livsmedelsleveranser till de boende.

Bostad först och Tamiras koncept

Tamira — Fri, 14 Feb 2020 14:00:00 +0000

Hemlöshet och utanförskap är komplexa problem utan enkla lösningar. Men ett första steg är att ett boende faktiskt finns. Bostad först är en metod som visat sig leda till en kraftig minskning av hemlöshet. Enligt metoden är det helt enkelt en bostad som ska till för att motverka hemlöshet. Arbetsmetoden utvecklades i USA under 1990-talet, och går i korthet ut på att en boendelöning undantagslöst är den första stödinsatsen. När den finns på plats utformar man ytterligare stöd. Eftersom metoden anser att klienten i ett första skede behöver någonstans att bo, avviker Bostad först från traditionella arbetsmetoder som brukar ställa särskilda krav på klienten innan en boendelösning kan bli aktuellt. Framgångsrika exempel på Bostad först finns både i Sverige och internationellt. Helsingborg stad har använt sig av metoden under flera år, liksom delstaten Utah i USA. Det är inte svårt att se paralleller mellan Bostad först och Tamiras koncept. Båda ser boendelösningen som det mest centrala i stödet till individer som vill lämna utanförskap och hemlöshet. Ytterligare en gemensam nämnare är att klienten är med och planerar sina egna stödinsatser. På så vis ligger motivation och intresse till grund för stödet, vilket ökar chanserna till resultat som består. Boende, följsamhet och långsiktighet Framgången med Bostad först visar hur stödet till individen behöver vara följsamt och prioritera en boendelösning. Nyckeln är kombinationen av att sänka trösklarna och ha tilltro till individens vilja och förmåga. Och vill man ha resultat svart på vitt går det att titta på statistiken. I både Helsingborg och Utah bor över 80 procent av klienterna kvar och har en stabilare tillvaro. Det här visar hur mycket en boendelösning betyder för individens resa tillbaka till livet. Tamira kan tillhandahålla ett tryggt boende och den utvecklingspotential som det innebär. När klienten är hemmastadd, följer andra individuellt anpassade stödinsatser. Men det finns fler viktiga delar som vi behöver arbeta med för att långsiktigt få bukt med problemen. Hemlöshet och utanförskap är alltför ofta en konsekvens av tidigare eller pågående beroendeproblematik. Eftersom missbruk är oförenligt med ett självständigt liv, arbetar vi med återfallsprevention. Det ger klienten goda förutsättningar att förbli drogfri oavsett vad nästa steg i livet blir. Sammantaget utgör Tamira och Bostad först ett helhetsgrepp på hemlöshet och utanförskap, där stabila boendelösningar och rätt stöd bidrar till samhällets utveckling.

Återfallsprevention – En välprövad insats med stor utvecklingspotential

Tamira — Fri, 13 Sep 2019 09:05:42 +0000

Det första kritiska steget mot att lämna en destruktiv livssituation är att faktiskt ta det. I många fall är det just efter det första steget som den verkliga resan börjar. Återfallsprevention är en form av KBT (Kognitiv beteendeterapi) som syftar till att identifiera omständigheter för att missbruk eller negativa beteenden återupptas. Lars Gustavsson arbetar till vardags som psykolog på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, där han är specialiserad inom beroendevården. Förutom verksamhet kring utredning och behandling är Lars engagerad inom utbildning kring beroende och missbruksfrågor. ”Återfallsprevention är ingen dagslända. Metoden togs fram för ungefär 25 år sedan i en stor amerikansk studie och slog igenom. Det faktumet att den fortfarande är väldigt aktuell visar på dess relevans. Det säger oss också att det finns stora problem kring missbruk och återfall i vårt samhälle och via återfallsprevention har vi en lämplig ingångsvinkel” Men enligt Lars kan insatsen må bra av ytterligare utveckling, för i många avseenden utvecklades metoden i en annan tidsålder. Det här har även återfallspreventionens utvecklare varit självkritiska med. Tidigare, berättar Lars, såg missbruks- och beroendeproblematiken väldigt annorlunda ut, med den största skillnaden att missbruk generellt sett var betydligt mer inriktat på en specifik substans. Idag är det i större omfattning tal om blandmissbruk, där ett missbruk i många fall inte kan ses som begränsad till en drog. Förutom missbruket i sig menar Lars att det idag även finns en mer närvarande samsjuklighet, då det mer frekvent förekommer att psykisk ohälsa ses som sammanhängande med missbruk. I återfallspreventionens tidiga dagar gjordes den kopplingen mer sällan. ”Missbruket av ett flertal olika droger och samsjuklighet är utmaningar för återfallspreventionen. Den är inte anpassad för den komplexitet det innebär. Därför är det så viktigt att anpassa återfallsprevention som behandlingsinsats och verkligen tänka på vilka individerna är och hur den lämpligast kan fungera för just dem”. Enligt Lars har verksamheter som Tamira en viktig roll i att sjösätta återfallsprevention och se till att dess positiva konsekvenser får verkningar ut i samhället. ”Med en större kontinuitet än sjukvården, som träffar klienter mer sporadiskt, har Tamiras arbete med återfallsprevention potential att vara väldigt effektivt. Om insatser kontinuerligt genomförs där klienten faktiskt bor finns större möjlighet att få genomslag i vardagen. Tamira likt andra företag i sektorn har ett ansvar kring vilka riktlinjer som gäller från socialstyrelsen, där återfallsprevention går att hitta. På så sätt tar Tamira ansvar genom att lyssna in och engagera sig kring återfallsprevention” Lars tror att återfallsprevention kommer bestå som förekommande insats. Men i framtiden ser han hur den bör se än mer till komplexiteten av faktorer som blandmissbruk och samsjuklighet. Även hur insatsen kan breddas för att täcka in återkommande depression, ångest och icke missbruksrelaterade områden ser Lars insatsen som en nödvändig väg in i framtiden. För oss på Tamira är det en självklarhet att alltid säkerställa de bästa tänkbara förutsättningarna för personlig utveckling för våra klienter.

Metodiskt arbete för positiv förändring

Tamira — Sat, 23 Mar 2019 12:55:00 +0000

Med över 20 års erfarenhet har Tamira utarbetat metoder och arbetssätt som kan användas för alla klienter oavsett bakgrund eller utmaningar. Metoden ”BUSS” där en ombonad bostad är grunden för en trygg och positiv utveckling, är en anpassningsbar metod där aktiviteter och planering anpassas efter individens specifika behov och utmaningar. – Boende, Utbildning och personlig utveckling, Sysselsättning och Social gemenskap – En gemensam nämnare för alla, oavsett bakgrund, som behöver stöd för att bli eller fortsätta vara en del av samhället, är ett behov av att återfå rutiner i sitt liv. Merparten av socialt arbete handlar just om att bidra med en plattform som ger människor trygghet och självförtroende att skapa positiv förändring och en förbättrad livskvalitet. För att göra detta har Tamira utvecklat metoden ”BUSS” – Boende, Utbildning och personlig utveckling, Sysselsättning och Social gemenskap. – BUSS utgår ifrån ett salutogent förhållningssätt – det vill säga fokus på styrkor eller att omvända svagheter till något positivt. Alla klienter får en individuell handlingsplan som utgår ifrån de behov som finns och de förändringar som är möjliga att göra, säger Cristina Birgersson, verksamhetschef på Tamira. Boende är en grundläggande förutsättning för alla som Tamira ger stöd åt. Utan ett tryggt och ombonat hem, är det omöjligt att börja göra positiva förändringar i sitt liv. Nästa steg är att fokusera på utbildning och personlig utveckling där klienten får stöd och vägledning kring livets praktiska utmaningar baserat på individuella behov. Det kan handla om allt från hur det går till med kontakter med myndigheter till hur man håller en hushållsbudget. Därefter är sysselsättning en viktig komponent i förändringsprocessen där det handlar om att skapa rutiner och en fast punkt i livet. Vissa klienter har redan ett jobb medan andra kanske kommer direkt från sjukhus, behandling eller anstalt och därför behöver stöd i att hitta en daglig syssla. Sist men inte minst erbjuder Tamira former för social gemenskap med fokus på att klienterna omger sig med människor som ger stöd, vänskap och positiv energi. – Ensamhet är oftast ett stort hinder i processen att förändra sitt liv. Vi försöker hela tiden skapa förutsättningar för att våra klienter ska kunna bygga ut sitt kontaktnät och få fler positiva influenser i sitt liv. Alla som kommer i kontakt med Tamira bjuds in till ett startmöte för att ta del av allmän info och för att komma fram till en plan för framtiden. Allt bygger på frivillighet och det är viktigt att det finns ett samförstånd mellan alla parter kring vilka förväntningar som finns från båda håll. – Det grundläggande är att individen faktiskt vill göra en förändring, att de vill lyckas och att de vill göra det tillsammans med oss. Det är viktigt att vi är helt överens om förutsättningarna och att individen är beredd att styra om sin livsstil, fortsätter Cristina. När en klient tackar ja till en plats hos Tamira, utses en boendestödjare som fungerar som personlig kontaktperson. Därefter sker ett andra möte där samma information som tidigare upprepas för att säkerställa att förväntningarna från alla parter verkligen stämmer. Arbetet med handlingsplanen inleds sedan med att kartlägga vilka förutsättningar som finns och vad som är extra viktigt att fokusera på för att skapa en ökad livskvalitet. – Vi jobbar på veckobasis med löpande uppföljning med både klient, boendestödjare och socialsekreterare. Det handlar om att ta reda på vad som har hänt sedan sist och ge uppmuntran för framgångar, men också stöd och råd kring motgångar och hur vi kan vända dessa till något positivt, avslutar Cristina. Tamiras metod är baserad på över 20 års erfarenhet av socialt arbete och leder ofta till goda resultat, så länge klienten har viljan och motivationen att skapa förändring i sin livssituation.

Hans Swärd om utmaningar och framtiden för socialt arbete

Tamira — Fri, 22 Jun 2018 11:01:00 +0000

När socialt arbete akademiserades i samband med högskolereformerna i slutet av 70-talet tog Hans Swärd med sig sin praktiska erfarenhet som socionom och genomgick forskarutbildningen. Sedan dess, under fyra årtionden, har Hans forskat kring fattigdom och brister i välfärden samt skrivit ett flertal böcker om hemlöshet. Vi träffade Hans på Socialhögskolan i Lund efter hans medverkan på Socionomdagarna 2017.

Den banbrytande boken Den ofärdiga välfärden som publicerades för femtio år sedan var utgångspunkten för det panelsamtal Hans deltog i under Socionomdagarna 2017. Under panelsamtalet diskuterades utvecklingen av välfärden i Sverige under ett halvsekel och vilka utmaningar samhällsutvecklingen, välfärden och socialt arbete står inför i dagens samhälle. Boken som publicerades under rekordåren i svensk ekonomi är en passande utgångspunkt för att belysa det paradigmskifte som skedde under 1990-talet i välfärdspolitiken och inom socialt arbete. Det var ett skifte som innebar att det skedde åtstramningar i socialförsäkringarna och hårdare krav på dem som sökte hjälp av socialtjänsten. Strukturella förklaringsmodeller fick mindre betydelse och de mest utsatta mest hade sig själv att skylla för sin situation.

Bokens nedslag i socialpolitiken ledde till kritik mot den väl ansedda svenska välfärden och hur den i större utsträckning borde lyssna direkt på de som faktiskt är utsatta – utan att nödvändigtvis makarna Inghe aktivt förde den agendan.

”Författarna Gunnar och Maj-Britt Inghe tog ett helhetsgrepp på utanförskap, vilket var ovanligt vid denna tid. De var ute på fältet och gjorde undersökningar, illustrerade texten med fotografiska bilder, samtidigt som bristerna i välfärden beskrevs med många grafer och mycket statistik. På så vis pendlade dem mellan närhet och distans”. – Hans Swärd

Så hur har då utvecklingen sett ut? Vilka frågor var i centrum under panelsamtalet på Socionomdagarna 2017?

”Det finns en rad problem som diskuterades och det är svårt att sätta problem mot varandra. Det råder i alla fall konsensus att ett problemområde är bostadsmarknaden, som i sin tur skapar andar problem. Växande sociala och ekonomiska klyftor och en mer komplex situation för integrationspolitiken är också aktuella utmaningar”. – Hans Swärd

För att komma till rätta med dessa problem ser Hans att det behövs mer samordning, kontinuitet och långsiktighet i samhällsplaneringen och i välfärdspolitiken. Initiativ och civilsamhället har enligt Hans potential att vara produktiva faktorer i en sådan utveckling – förutsatt att det görs på rätt sätt och erbjuder ett mångsidigt stöd till de individer som behöver det.

”Det viktigaste är att man undviker insatser som leder till stigmatisering. Samtidigt är det ju självklart så att vissa behöver extra stöd och där har Tamira och andra aktörer chansen att fylla ett behov”. – Hans Swärd

Boken Den kantstötta välfärden, en antologi av flertalet forskare med Hans som redaktör, tar ett liknande helhetsgrepp som Den ofärdiga välfärden. Här belyser ett kapitel den revolution som genomgående förändrat samhället – de digitala medierna. Hans påpekar att framväxten av sociala medier har negativa sidor inte minst när det gäller faktaresistens och när enskilda händelser leder till generella föreställningar, något som har kallats anekdotisk evidens. Men han ser också positiva effekter med sociala medier:

”Idag bildas många spontanorganisationer över nätet för att ge stöd och hjälp. De unga organiserar sig mer på det sättet idag än att gå på möten. Kampanjen #metoo är ett ypperligt exempel på det”. – Hans Swärd

Hans betonar det arbete och utmaningar som välfärden och socialt arbete står inför, men ser trots allt på framtiden med tillförsikt.

”Vi kan inte lösa problemen som pågående krig ute i världen. Samtidigt är mycket av det vi ser lösbara problem. Det finns ofta en domedagskänsla i debatten, men jag är positiv. Det viktigaste är att vi fokuserar på att många problem med fattigdom och utsatthet går att lösa om vi bara vill”.

Den sociala modellen – Intervju med Alain Topor

Tamira — Fri, 25 May 2018 13:25:00 +0000

Vad är det viktigaste faktorerna i en återhämtningsprocess och förändringen av en livssituation? Alain Topor, docent inom Socialhögskolan på Stockholms universitet, forskar kring betydelsen av det sociala i både uppkomsten av samt återhämtningen från psykiska problem. Vi har pratat med Alain inför Socionomdagarna 2017 där han under sin föreläsning utgår från sin egen forskning och ställer psykiatrins metoder mot sociala insatser. Alain tar avstamp i vad han kallar den biomedicinska psykiatrins kris, och problematiken som uppstår när individens situation helt tolkas utifrån etablerade diagnossystem. Diagnosen behöver enligt det perspektivet naturligt behandlas med medicinering, precis som med andra sjukdomstillstånd. Men Alain menar att sådana biomedicinska orsaker till psykiska problem inte har kunnat påvisas. Det rör sig inte heller om objektiva bedömningar, då psykiatriker ställer olika diagnoser och ordinerar olika medicinering därefter. Ett bättre alternativ, enligt Alain, är att förstå, förklara och förändra tillstånd utifrån sociala faktorer – en social modell. ”Sociala insatser och acceptabla levnadsvillkor har visat sig ha enormt preventiva effekter. Vi bör lämna diagnossystem och socialisera tillbaka en del av problemen” – Alain Topor Enligt Alain är basala och materiella behov som boende, en trygg och acceptabel ekonomi samt möjligheten till meningsfull sysselsättning grundläggande förutsättningar i den sociala modellen. Men lika mycket handlar det om en social process, där forskningen visar att positiv utveckling inte kan åstadkommas utan en delaktighet av personer som är betydelsefulla för individen. Den delaktigheten har bland annat utgjorts av föräldrar, vänner men också professionella personer. Den senare kategorien förutsätter medmänsklighet, vilket Alain påstår att arbetsgivaren inte kan köpa sig till. Istället är förtroendet för medarbetarna som ges fritt handlingsutrymme inom givna ramar den yttersta förutsättningen för kvalitativ socialt arbete och medmänskligt agerande. Alain menar också att om man frångår många av de regler och dokumentationskrav som tillkommit på senare år ökar möjligheterna att utföra högkvalitativt socialt arbete med medmänsklighet. Tamiras vision är att varje individ ska nå en så hög grad av självständighet som möjligt. Men vad innebär det egentligen att förändra sin livssituation till det bättre ur ett socialt perspektiv? Alain menar att vi bör vara försiktiga med hur vi betraktar en individ som återhämtad och rehabiliterad. ”Det är viktigt att behålla komplexiteten och inte försöka förenkla saker. Varje individ måste ses individuellt, i sin livshistoria och sociala sammanhang. Det finns en risk att man blir normativ, exempelvis kring hur många vänner en person bör ha. Man ska ha två ögon och ett långt perspektiv” – Alain Topor Alain menar också att det är ointressant huruvida individens psykiska symtom eller problematik försvinner fullt ut eller fortfarande i viss mån existerar. Om individen oavsett har möjlighet att påverka sin livssituation blir det mer väsentligt att prata om en social återhämtning. På Tamira är vi tydliga med att självständighet, livsförändring och positiv utveckling måste ses i ljuset av varje individs förutsättningar och förmågor. Social återhämtning som begrepp ligger således väl i linje med den övertygelsen. Den sociala modellen betraktar inte relationer och personer som utbytesbara enheter, och det är med det förhållningssättet som man enligt Alain kan återintegrera människor i samhället och uppnå varaktig positiv förändring. Mindre centralstyrning, nationella riktlinjer och vårdprocesskartor anser Alain ska till för att ett socialt perspektiv på psykisk ohälsa och missbruksproblematik ska få starkare fotfäste inom socialt arbete.

Trygghetsjouren bidrar till trygghet genom tillgänglighet

Tamira — Wed, 17 Jan 2018 14:05:31 +0000

Trygghetsjouren verkar inom flertalet av våra verksamhetsområden med ett gemensamt mål; positiv och varaktig förändring med utgångspunkt i trygghet och goda relationer. Trygghetsjouren arbetar kontinuerligt med relationsskapande insatser i bostadsområden. Insatserna utgörs bland annat av trygghetsvandringar, uttryckning och telefonstöd. Men förutom ett sådant utomstående arbete har trygghetsjouren möjlighet att fylla ytterligare en viktig funktion. Trygghetsjouren säkerställer också att våra klienter under dygnets alla timmar alltid har någon att kontakta. Har man en tillfällig bostad hos oss kan man vara trygg med att en mänsklig kontakt alltid finns tillgänglig, oavsett boendetyp. I samband med att en ny person flyttar in gör trygghetsjouren ett första besök, säger hej och visar att en mänsklig kontakt alltid finns nära. Att boende kontaktar trygghetsjouren kan ha sin bakgrund i enklare praktikaliteter, men också i känslor av ångest och oro, där det kan kännas omöjligt att bemöta och sortera tankar på egen hand. Vad det än kan handla om är det viktigt att det alltid finns någon där, och det säkerställer vi med trygghetsjouren. Förutom att bidra till en känsla av trygghet kommer trygghetsjouren med konkreta fördelar även för våra boendestödjare, då möjligheten finns att planera in ett besök av trygghetsjouren utanför dagens arbetstimmar. Eftersom de boendes närmiljö är en så pass betydande faktor för positiv utveckling, har trygghetsjouren möjlighet att bidra till den heltäckande översikten och se till att närmiljön erbjuder så bra förutsättningar som möjligt. Anledningen till besöket kan exempelvis vara att personal gjort bedömningen att boendet skulle må bra av en personalnärvaro utanför deras egna arbetstimmar, eller annan specifik omständighet som nödvändiggör en tillsynsinsats. För att ytterligare se till en god miljö kan det förekomma att trygghetsjouren genomför förebyggande trygghetsvandringar i verksamheterna, precis som ute i de bostadsområden vi samarbetar med. Oavsett om trygghetsjourens arbetslag löser ett störningsärende i ett bostadsområde eller pratar med en klient efter ordinarie personal gått för dagen, ligger nyttan och styrkan i förmågan att etablera och upprätthålla en god relation. Av precis den anledningen består trygghetsjourens arbetslag av personer med erfarenhet från situationer och omständigheter som bäst bemöts genom förtroendeingivande och konstruktiv dialog. Med ett sådant förhållningssätt har vi större möjlighet att uppnå samförstånd och respekt. Det här utgör det första steget mot hållbara relationer, vilket i sin tur utgör fundamentet för en förbättrad social tillvaro för individen och samhället. Som socialt företag vill vi skapa social nytta i allt vi gör. Och eftersom det inte går att prata om det sociala i något sammanhang och utesluta begrepp som dialog och relation, är trygghetsjourens arbete ett viktigt inslag i vår verksamhet. Att stärka relationer i det mänskliga mötet och att bidra till en övergripande trygghetskänsla är trygghetsjourens sammanfattade kompetens och värde.